Vill börja med att önska alla en Glad Påsk! 

Ta hand om varandra och framförallt barnen.

Jag skriver sällan.. Men det är fortfarande svårt emellanåt, trots att det var 6 år sedan jag bar minstingen i magen, 6 år i år som allt hände, 6 år, men ändå minns jag allt som igår. Jag har mina perioder, jag skriver och skriver. Vilket är bra, för det är viktigt, det är så mycket som jag måste berätta. Häktet.. Tiden på familjehemmen, rättegången, tiden efter. Rädslan.. Tillfrisknandet.. Hur vi tog oss tillbaka. Hur sjukt saker och ting är på insidan som de flesta inte har en aning om.. Men jag har även mina perioder av eftertanke, tystnad. Då jag helst av allt bara vill lägga allt bakom mig, gå vidare.. fly! Men det är en del av mitt liv, och det vet jag, kan aldrig fly ifrån det. Helst av allt vill jag skrivit klart på en kväll.. så jag slapp.. samma sak igen.. Det är något som jag måste göra. För det är viktigt! Viktigt för mig, viktigt för mina nära, men framförallt för alla ofödda barn! 

Än en gång!

GLAD PÅSK!

<3