Koranen och dammsugarslangen

Han slutade röka sitt hasch.. i ca 2 veckor!

Två veckor av ett rent helvete var det. Det var som att han blev en annan person, och jag vet att jag ofta tänkte att det var bättre när han rökte.. Om han var hemsk dagen efter han hade rökt, tills han rökte eller fick tag på det igen annars, så var detta sju resor värre..  Nu var det ett konstant helvete.. Humörsvängningar, hårda ord, inga ord.. Men jag tänkte att jag var tvungen att hålla ut, bara stå ut med det, för det skulle bli bra!

Han började be, och han ville inte vara nära mig intimt längre, han ville att allt skulle ske på ett godkänt sätt, såkallat Halal. Så vi skulle gifta oss. Jag tog kontakt med Imamen från moskén där jag hade jobbat. Och jag fick ett nummer till en annan Imam utav honom, jag kontaktade honom, och vi bestämde tid, gick igenom hur det skulle gå till lite snabbt, jag ordnade en slöja. Vi skulle ha ett eller två vittnen, minns inte.. Och han skulle ge mig en sk hemgift har jag för mig. Men ja.. det blev inte av.. A drog ut på det.. Vi skulle göra det längre fram istället.. 

Jag vet att han kände sig misslyckad, hade oss som han inte kunde försörja fast han ville. A hade inget jobb, och hans föräldrar gav honom ca 1000 kr i början av varje vecka, som han åkte hem för att hämta varje gång.. ofta var det mest därför han åkte dit. för att hämta pengar, kläder eller liknande. Eller när han blev för trött på mig, oss. Så hade det varit från start. Han hade alltid någonstans att ta vägen då det blev för mycket för honom. 

Hans föräldrar  klagade på honom en del och gav honom inte de pengar de brukade om de tyckte att han inte skötte sig eller liknande. Konstigt nog så hände det allt oftare att han inte fick sina pengar efter att R hade kommit till världen.. Och att han hade ett missbruk, det var de totalt blinda för. Han hade sin bil att tanka.. Han hade skulder till höger och vänster.. Han fick pengar av mig när han inte hade några.. Egentligen borde ingen gett honom pengar, men då han inte fick pengar av dem, då var det av mina pengar som han fick, och om han skulle köpa hasch, kunde han för det mesta krita. Därav skulderna..

En gång då han inte fått "sina" pengar, kom han hem till mig, var sur.. Jag minns inte om det var innan eller efter hans "rena" 2 veckorsperiod. Jag försökte prata med honom, få honom att berätta vad som var fel, då gick han ner och satte sig på bänken framför mitt hus på Dalaplan.. Efter en stund gick jag ner med R på armen, satte mig brevid och sa att det var jättejobbigt att se honom bara sitta där och må dåligt.. "Då ska du slippa det" sa han och gick.. och jag fick gå hem igen..

Sen kom han efter några timmar och berättade vad det var.. det var så han brukade göra..berätta vad som var fel. Just den gången har jag för mig att det handlade om att han hade fått pengar av mig, som egentligen skulle ha gått till R's välling och mat.. Han lovade dyrt och heligt att han skulle köpa välling och mat till oss för de pengar han skulle få den veckan. Jag var tveksam, för jag hade planerat att köpa för hela månaden. Så att han var sur, ledsen och kände sig misslyckad, det kan man förstå. Jag fick låna pengar av min kompis, och det tog massor av mig och min stolthet. Jag lånar inte pengar om det inte verkligen är kris!

Vid ett tillfälle sa han till mig, att om han skulle ta livet av sig, så skulle han ta Koranen, dammsugarslang, och köra iväg och gasa ihjäl sig.. 

Han hade varit hemma hos sina föräldrar, och kom hem till mig.. (detta var under hans "rena" period) han bara satt i köket och var tyst.. jag försökte prata med honom. Men han ville inte prata.. G var på sitt rum, och R satt i babysittern i vardagsrummet. Jag förstod inte vad som var fel, men antog att det hade hänt något hemma.. 

Han hämtade Koranen, den som var min. Tog dammsugarslangen och skulle gå.. Jag fick panik, jag förstod vad han tänkte göra. Jag lät honom inte gå.. jag grät, jag skrek, han skrek.. R började skrika.. jag stod mellan köket och vardagsrummet, och visste inte vad jag skulle göra. Skulle jag gå till R skulle A gå, skulle jag vara hos A skulle R bli ännu mer ledsen. Efter en stund så kunde jag ta R.. och prata med A samtidigt.. Det hela höll på i några timmar.. och han stannade. Jag kände mig så maktlös, jag kände en desperation efter att ringa någon, hans syster? Men det skulle göra dem illa.. jag tog det på mig själv. Och G som hade stannat på sitt rum under tiden, hade hört allting..

Efter att han hade försökt sticka den gången, så fick hela tillvaron ett ganska mörkt sken över sig. Jag var livrädd att han skulle försöka igen.. Och jag tyckte så fruktansvärt synd om honom. Jag skulle stå vid hans sida hela tiden, aldrig svika och inte se honom som de gjorde, hans föräldrar.. som ett stort misslyckande! Han skulle fixa det, han skulle fixa allt, vi skulle klara det tillsammans och allt skulle bli bra! Jag intalade mig det hela tiden!

En kväll då han kom hem till mig, så var han så glad.. jag blev glad, riktigt glad.. jag kände kärleken i och från honom... Han gick på toaletten.. Han var där ganska länge.. Då han kom ut, så såg han skamsen ut, men kunde inte hålla sig för skratt.. eller han fnittrade mer.. och hans ögon.. röda.

Jag kände hur besvikelsen kom över mig.. Och jag blev arg! Jag skrek på honom att han skulle gå, och aldrig mer komma tillbaka, för det jävla helvetet han hade låtit oss utstå de senaste veckorna, och så, bara på ett  ögonblick förstörde han det! Jag var vansinnig, och det var första gången någonsin jag verkligen bara ville att han skulle sticka och aldrig mer komma tillbaka. Och sa det. Jag började samla ihop hans saker.. han  stoppade mig.. han kramade mig, jag grät, han förstod, jag orkade inte.. han förstod.. Han bad om ursäkt.. jag förlät.